Friterat

Gårdagen var rolig. Vi började med att gå till kyrkan då det var ett års sedan deras farfar gick bort. Jag kände mig lite malplacerad bland alla italienare när de gjorde rörelser med armarna och mumlade böner. Men det gick bra det med. Det var en fin kyrka men det var också den mest skeva jag sett. Den var lite som en sne banan.

Tog inga bilder i kyrkan så istället får ni en bild från när jag var ute och spang istället.
Efter kyrkvisiten åkte vi till gravplatsen och det var väldigt annorlunda från Sverige. De hade inte gravarna nergrävda i marken utan hela gravplatsen var som en liten stad med "hus" eller väggar med fyrkantiga luckor som gravstenar där man stoppat in kistorna. Ville inte ta några foton då men det var väldigt häftigt. Det var verkligen uppbyggt som en stad med gångar mellan "gravhusen".
Sedan begav vi oss till huset där Pios två andra bröder bor. Han har tre bröder varav en, Paul, bor i samma hus som oss.

De hade en rolig hund som gillade att sitta i en kruka. Ugo hette den om jag inte minns fel. Men det kan ha varit Hugo eftersom de inte uttalar h i detta landet.
När detta besök var avklarat åkte vi hem på snirkliga vägar. Väldigt fräckt landskap, backar och kullar överallt.
En liten paus hemma i lägenheten innan vi begav oss igen. Denna gången till en herrgård där vi åt mat. Jag förstår varför kusinerna tog en "lätt" lunch.

Förrätten bestod av sallad, paprika med tonfiskröra och spenatsufflé med ost.



Sedan kom det in kyckling och ko.



Lever och korv. Inte för gott faktiskt.



Längst in på bilden jämte lite rester av lever kan ni skåda kohjärna och närmst ligger det en mumsig bit hjärta.

Har aldrig ätit hjärna innan och jag kommer nog aldrig göra det igen. Ytterst märklig konsistens. Hjärtat var inte heller jättemumsigt men det var bättre än hjärnan. Vet inte om det var en fördel att det var friterat eller ej.

När vi gått igenom de flesta delar och organ av ko fick vi itne friterad aubergine. Som ni ser lämnade jag kvar en del kadaver som inte smakade så bra.



Vet inte vad detta heter men det ingick i huvudrätten och det smakade ungefär som en friterad citronkaka.



Första efterrätten. Någon friterad kaka av amaretto.



Som ni kanske märkt har mycket av maten varit friterad och vi fick även friterat äpple.



Citronsorbet.



Vet inte vad det är för något men dallrigt var det.

Jag blev mätt.

Serenas mammas kusins barn ville att jag skulle rita en älg. Sagt och gjort, det blev ett mästerverk. Det är förresten inte alls svårt att komma ihåg vilka alla är. Serenas mammas kusins barn, vem skulle inte komma ihåg det? Solklart ju.



Bilden till höger är tagen under mitt livs största händelse. Då jag åt friterad kohjärna. Blev även erbjuden kotestiklar, men jag hoppade det. Det hade nog blivit för mycket av det goda kände jag. Hjärta, hjärna och lever räckte gott och väl.



Trötta, mätta och glada tjejer.

Rolig dag!







Kommentarer
Postat av: Thoya

Ha ha...gillar verkligen dina kulinariska rätter...

2012-03-25 @ 19:57:08
URL: http://www.vinnaltfoto.se
Postat av: Emelie

Haha, det är spännande.

2012-03-25 @ 20:41:48
Postat av: Margareta



Är detta mat ? Ursäkta men det låter hemskt !

2012-03-25 @ 20:42:28
Postat av: Emelie

Jag var också lite osäker där ett tag. Nej det var inte så smarrigt.

2012-03-25 @ 21:01:45
Postat av: Eva Lotta

Ojoj! Snyggt kämpat med all mat. Är lite avis på allt du är med om. Hade också avstått tjurens tillhörigheter... Saknar dig på havet!

2012-03-25 @ 21:09:59
Postat av: Pappa

Imponerande att de Italienska korna har testiklar.....

2012-03-25 @ 21:28:54
Postat av: Emelie

Eva Lotta: Ja fast jag åt inte upp allt, hehe. Kände att det var säkrast så. Jag saknar havet!

Pappa: Ja du vet korna här är allt bra speciella. Nej men det var väl en tjur då antar jag.

2012-03-25 @ 21:38:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0